Allt jag någonsin ville ha var världen
I skrivande stund sitter jag på cafét som jag senare kommer förknippa med hela min gymnasietid. Jag ska göra ett sista ryck med plugget för den här terminen hade jag tänkt, för att sedan på torsdag äntligen ta lov. Kan inte med några ord beskriva hur skönt det ska bli att sova länge om morgnarna, pussa på den jag tycker allra bäst om och bara ägna tid åt saker jag tycker om. Om drygt en vecka åker jag till Alperna och det är så sjukt att jag inte kan förstå det själv. Allt går lite för fort och jag försöker hänga med så gott jag kan.

