Bara av att skriva rubriken fick jag rysningar i hela kroppen. Det här var verkligen en av de finaste kvällarna i mitt liv. Mådde så bra att jag knappt vågade tro det själv. Jag gick bara runt vid havet och njöt.Tumregel: Om det ser ut såhär ute, då är det inte riktigt dags att gå in än.

Då går man ut i staden och möts av rosor som växer bredvid en dörr.Sedan går man genom Visbys botaniska trädgård.För att mötas av den vackraste solnedgången i sitt liv. Förstår inte att det här kan vara verkligt, att världen kan vara såhär. Tänker låta de här bilderna tala för sig själva.Finaste Gotland och bästa Visby.